I ett hus fyllt av kartonger

2010-04-28 | 01:11:07

Jag kan inte räkna antalet kartonger här hemma. För 15 timmar sedan lämnade vi huset, 15 timmar senare är vi hemma, med otaliga kartonger, onda ryggar och ömma fötter. Något både jag, mamma och Malin lärt oss när det gäller packning av släp och spännband, är att man ska tänka som en man (det vill säga inte alls...nej nu var jag elak) då går det kanon!

Nu ska jag sova. Berättar mer imorgon.

// En trött men nöjd Josefine♥


27 April 2010

2010-04-27 | 09:55:50

God Morgon fina Tisdag♥

Idag skiner solen äntligen! Dock ska jag till mesta dels sitta i en bil och springa runt på ett stort IKEA utan fönster. Listan på vad som ska innhandlas är lång, men om allt blir som tänk, gisses vad jag kommer trivas i mitt rum då!

Måste passa´på att säga grattis till Angelica som fyller 17 år idag!♥


Nu är det vår

2010-04-25 | 13:00:20
Ögonen rinner, näsan kliar och det är jobbigare att andas. Det är nu det är vår, äntligen!♥

Lite förändring

2010-04-25 | 02:26:58
Är precis vad jag behöver. Rummet har fått nya tapeter och på tisdag blir det IKEA med mamma. Det blir nog bra...tillslut.

EKTORP Fåtölj

EXPEDIT Skrivbord
FILLSTA Taklampa

But my smiles still stays on

2010-04-24 | 00:51:35
Har inte bloggat på hur många dagar vet jag inte alls. Okej det där lät konstigt, skit samma. Har ingen lust, till något. Har varit barnvakt ett par dagar medan mamma och pappa åkte ner till Halmstad, vilket inte gav någon tid till vila precis. Städa, städa och städa var vad jag gjorde...typ, och lagade lite mat, nattade Lillebror och försökte hinna med att andas.

Nya tapeter har då kommit upp. Vet inte vad jag ska tycka eller känna, någon som vill berätta? Killarna gjorde ett bra jobb. Ni vet sånna där killar som två hormonstinta 15-åringar satt och fnissade åt hela tiden?

Måndag blir det BUP. Vill inte men måste. Ett tag kändes det bra, bra att de fanns där, tog mig på allvar och kunde se mig när ingen annan kunda. Kunde förstå mig och säga att det var okej. Det skar sig, jag tappade tron helt enkelt. Ett litet samtal, som vände upp och ner på allt, så sviken.

Men jag måste. Måste få mitt sjukintyg utskrivet. Såren i nacken läker aldrig, rivs upp om och om igen. Panik och ångest är min vardag, men någonstans hittar jag styrkan i att fortsätta men jag vet inte var. Kan inte räkna antalet gånger jag varit en millimeter från att ge upp de senaste dagarna.

Att mina knän och fotleder har strejkat totalt gör inte saken bättre. Kan inte längre cykla till affären, som kanske ligger 500 meter härifrån, utan ett par timmar senare somna av utmattning, med värmedynor på lederna, kroppen proppad av smärtstillande och salta tårar rinnande nerför kinderna.

Det finns vissa som skäms, eller ja inte alls tycker om att beklaga sig i sin blogg. Men jag måste. Jag måste få ur mig detta, såsmåningom kommer jag behöva titta tillbaka på hur det var nu, just i denna stund. Det kommer jag inte kunna om jag inte är ärlig mot mig själv.

Men i sekunden jag lämnar min trygga vrå, min skyddande atmosfär, åker järnmasken på, min bästa vän. Jag ler och ser glad ut, svarar bra på alla frågor jag får.

Min vardag, mitt liv.

Om 7 veckor drar vi.

Det är som att cykla

2010-04-16 | 01:27:19
De senaste dagarna har jag inte gjort mycket, alls. Jag har mest legat i sängen, gråtit och stickat. Jag gråter över att skinkan inte fastnar på mackan. Jag gråter över att jag tappar en maska på stickningen. Min turkosa vägg har blivit min bästa vän. Det här kommer ta tid och det måste det få göra helt enkelt.

Det är som att cykla. Man börjar med stödhjul, men så småningom ska de bort och man måste kunna hålla balansen. Balansen mellan ångest och panik i detta fall. Jag kan inte luta mig för mycket åt vänster, då slår jag hårt ner i Ångesten. Lutar jag mig för mycket åt höger, slår jag hårt i paniken. Lika som man skulle slå in i asfalten.

Jag måste helt enkelt lära mig att cykla. Livets cykel denna gång.

I´m done with it

2010-04-14 | 23:34:18
De senaste dagarna har minst sagt varit tumult artade. Inget jag har lust att dra upp här.

Alla har vi våra bristningsgränser, en gräns där man inte orkar mer. Man orkar inte höra mer tjat, gnäll och klagomål. När man bryter ihop. Jag nådde min för längesedan, väldigt länge sedan. Men det var inte tillåtet att bryta ihop, enligt mig själv, jag fick absolut inte. Och jag har fortsatt med happy facet och låtsas som om allt är okej, medan insidan har bönat och bett att sakta ner för jag orkar inte mycket mera. Och jag har brytit ihop. det är hemskt. Jag trodde på allvar att jag skulle dö. Jag känner fortfarande rivmärkena i nacken efter att i panik och ångest rivit och dragit mitt eget hår. Nagelmärken efter hur jag försökt trösta mig själv.

Jag har brytit ihop. Totalt.

Alla gånger jag trott att jag har fått nog, that´s it´s liksom, var bara en försmak, av vad komma skulle.

Jag vet inte när, eller hur jag ska komma back on track.

Det enda jag vet är att det måste få ta tid. För jag är körd, totalt jävla slutkörd.

Punkt.

Det går frammåt

2010-04-12 | 08:34:35
Igår körde jag fram och tillbaka till Coop. Både småvägar men även "stora vägen". Det gick bra, förvånansvärt bra! Nu kör jag, mamma sitter bredvid, till Långshyttan och hämtar pappa. Det går frammåt det här, mitt hopp om ett körkort nästa år är inte helt borta! :)

Nu är det bokat och klart!

2010-04-09 | 22:51:58
23 December bär det av, till Kata Beach Thailand! Släktträff kommer det bli, 3 av 4 syskon på mammas sida kommer befinna sig där med familjer, på samma hotell.

I år blir det mycket resande, först Tunisien i Juni, Grekland i Augusti och Thailand i December. Tunisien resan är dock så gott som helt betald av Lillasyster och mig, med pengar vi själva jobbat ihop med reklamen och det är jag stolt över.

Det finns en del som tycker jag är bortskämd, och ja visst, det kanske jag är, men det finns saker vi väljer bort, eller snålar med lite extra just för att kunna genomföra dessa resor, så innan ni öppnar munnen och skänker mig era negativa kommentarer, snälla, ni vet faktiskt inte allt om mig, vilket ni verkade tro när jag berättade om Greklandsresan, och ska ni vara negativa och glädjedödare, stå då ändå för det med era namn!

Ibland är man klantig, lite väl klantig!

2010-04-08 | 23:02:40
Igår var vi som tidigare skrivit på bio och såg Farsan, underbar film bara för att tillägga! I alla fall så lyckades jag en gång tappa mobilen på golvet, reste mig upp för att ta upp dem lite sådär diskret och tänkte inte på att jag hade mina skitiga glasögon  knäet. I denna vända så lyckades jag då ha ner dessa på golvet och tänkte inte mer på det. När filmen var slut, hade de bakom oss så bråttom så jag flyttade mig snabbt och gick ur salongen. Inte förrän jag kom hem kom jag på, fan glasögonen!

Som tur gick det någon bio så det var ju personal kvar som hittade dem, och la undan dem så jag idag kunde komma och hämta dom, kanske jag borde skaffa såndana där band gammlingar har...eller nja...jag får nog bara tänka till en gång extra nästa vända!

Den bästa tiden på länge

2010-04-08 | 16:52:33

Jag skulle vilja påstå att de senaste 24 timmarna har varit bland de bästa på länge. Jag kan inte med ord beskriva hur glad jag är att ha just Emma i mitt liv. Vi har inte träffats "på riktigt", på nästan 7 månader, men ändå var det gammla vanliga Emma som satt mitt emot mig och skrattade.

Emma och hennes syster kom hit vid 7-tiden igår. Vi firade Hanna och Matte, eller ja, det blev mest skratt, som fyllt år. Åkte in till Borlänge och tittade på Farsan, tårarna rann, av skratt och de rörande scenerna. Låg och pratade om allt och inget till klockan var halv tre innan vi båda däckade inom loppet av ett par sekunder.

Idag har vi tillsammans med Lillebror gått upp, Lillebror cyklade, till bageriet och fikat, tittat på New Moon och haft det som "vanligt". Allt jag trodde skulle bli så jobbigt, så annorlunda, var precis som vanligt. Och jag kan inte säga annat än att jag är så glad och välsignad av att ha Emma, finaste Emma i mitt liv♥


Finally!

2010-04-06 | 23:48:29
Efter många om och men är vi hemma!
Jag trivs hos farmor, det gör jag, men hemma är hemma. Får se om jag och Anton åker uppöver någon gång i maj, bara han och jag. Lyckades tappa den nya kameran i backen också, jag ber till gudarna att det inte hända något. Mitt på ICA Maxi´s parkering, eller ja, det var väl inte det enda som föll ur bilen, men det värdefullaste. Dock har jag försäkring så skulle något ha hänt så ordnar det sig, men ändå.

Imorgon har jag tid hos frisören, håret måste klippas och färg ska läggas i, ändå har jag ren och skär ångest. Vill inte. Men jag kan inte avboka, skulle vara 3:e gången i så fall, för lite ånegst, eller ja, inte lite men ändå. Det är bara att ta tjuren vid hornen. Jag måste...

Sen väntar bio med finaste Emma på kvällen♥

God Natt♥

Imorgon checkar vi ut

2010-04-05 | 21:55:01
Imorgon checkar vi ut från Hotell Farmor och beger oss hemmåt. Hem till vardagen och verkligheten. På onsdag ska jag till frissan och få håret fixat vilket bara ger mig en massa ångest, men det verkar inte som jag har något annat val nu. Sedan får jag förhoppningsvis, eller jag ska träffa underbaraste Emma, ta igen all förlorad tid och ha trevligt, det ser jag verkligen fram emot♥

Först imorgon blir ett stopp i själva Östersund, brukar alltid säga att jag åker till östersund när jag åker till farmor men ja, farmor bor närmare 6 mil, i en liten by kallas Föllinge. Söker man dock på tex Eniro eller liknande står det "Krokom/Föllinge" men det stämmer inte helt riktigt efterssom Föllinge ligger ca 4 mil från Krokom, varför jag ens sitter och berättar det har jag ingen aning om^^

Även om det här är jättetråkigt så kommer jag sakna det, längtar redan tills i sommar när vi åker upp igen, fiske i forsen (ja, det är faktiskt första gången på länge jag längtar efter något sådant xD) och jorgubbsplockning i farmors land.

Nej nu ska jag ta och lägga mig i kökssoffan och läsa lite mer ur Jonas Moström´s bok "Svart Cirkel", och författaren jobbar faktiskt som läkare på Östersunds sjukhus, läste jag idag, vettig info eller hur?

Jag tror det är bäst jag slutar babbla nu och säger Godnatt♥

Vem bestämmer?

2010-04-04 | 10:46:26
Vem bestämmer att det räcker nu?
Vem bestämmer att det är okej?
Vem bestämmer när man får ge upp?

Någon som vet, för då kan jag ta nummret!

Vi rymmde hemmifrån

2010-04-03 | 16:27:05
Familjen rymmde hemmifrån och checkade in på hotell Farmor. Okej, det är inget hotell, det ligger inte i någon glammig storstad. Det ligger i den mest tråkigaste delen av sverige, och det är trångt och ja trångt men vi trivs bra ändå!

Nu ska vi fira påsk med resterande del av släkten på pappas sida och bara ta det lungt. Farmor håller på att laga middag, Kyckling på purjobädd. Så är det när man kommer upp hit, man blir försökskanin för hennes matlagning av recept hon hittat i tidningar, fast det brukar bli en hit!

Glad Påsk!♥

Love me for who I´am, Not for what I are

2010-04-01 | 21:46:56

Det finns 3 personer som betyder lite extra för mig. Jag kan säga "ingen nämnd, ingen glömd" och det vore det mest rättvisa, men ja, det finns många fler som betyder mycket men just dessa 5, de är liksom dom, som jag kan prata om allt med, som jag inte behöver köra på järnmasken för, och dessa är verkligen värda allt guld!

Emma, Lina, Linnéa, Kevin & Jenny


Så...?

2010-04-01 | 00:12:15
Jag tänker inte påstå att jag är något fan av Eric Saade, han är inte dålig, absolut inte, han är duktig, det är han, men nej, inget som tilltalar mig. Men nu har hans akustiska verision på Manboy kommit. Var själv oerhört spännad om det skulle bli sån wow faktor som när Måns Zelmerlöw gjorde sin Hope & Glory i akustisk verision eller om orginalet skulle vara bättre.

Ja vad säger ni? Själv tycker jag nog om orginalet lite, lite bättre, det är en låt som ska sjungas med "fart" enligt mig då, men vi tycker alla olika!