Om du börjar läsa, läs då hela!
2010-01-19 | 09:58:59
Ja anledningen till att rubriken lyder som den lyder är att jag tror detta inlägg annars kommer misstolkas väldigt!
När det kom ut i media att golfproffset Tiger Woods haft ett x-antal (är det någon som orkar hålla koll?) älskarinnor så började jag tänka mycket på det här med otroheten, var går gränsen egentligen? Ja, Tiger var ju självklart en liten patetisk idiot som inte förtjänar kärlek från varken Elin eller någon annan om man ska bete sig som han. Ursäkta mitt grova ordspråk här men, ja.
Jag tycker otrohet är bland det värsta som en människa kan göra mot den man älskar. Det jag ville komma till i detta inlägg är, när går gränsen för otrohet?
Jag personligen har en åsikt om att det är en väldig skillnad i att vara otrogen och lämna sin flickvän/fru - pojkvän/man för en annan kvinna/man.
Ta som ett exempel ett par som varit gifta i 5 år. Mannen/kvinnan tror att den respektive är ens stora kärlek i livet, tills h*n träffar den här mannen/kvinnan och inser, att den h*n lever med inte är ens stora kärlek, att kärleken till den här personen som nu h*n träffat är större.
Om då kvinnan eller mannen skulle vilja lämna äktenskapet för den här personen kan inte jag se något fel i det, så länge (!) inte kvinnan eller mannen haft en så kallad "affär" innan! Men skulle mannen eller kvinnan (vem säger att en kvinna inte kan göra detsamma?) begära skiljsmässa eller lämna personen i fråga kan jag på ett sätt tycka det är okej. Visst det är tragiskt, det säger jag inte att det inte är, men samtidigt, vill man leva resten av sitt liv med en person som man vet att känslorna inte är desamma hos? Vill man lura sin älskade att kärleken till h*n är större än till någon annan?
Vem vet, kanske är det bara jag som har en weard syn på äktenskapet. Men jag menar absolut, absolut inte att jag tycker det är okej att man håller på att strular runt innan man tar det här beslutet. Eller att man strular runt och försöker dölja det. No no! Man kan inte äta kakan och ha den kvar, eller vad det nu är man säger. Och ja, det här har egentligen ingenting med Tiger Woods och Elin Woods äktenskap att göra, bara att just detta ploppade upp i huvudet på mig när man såg rubrik på rubrik och tanken slog mig "vad gör man om personen man dyrkar inte längre gör detsamma?"
Man kan trots allt inte styra över sina känslor. Hur gärna man än vill kan man inte bestämma vem eller vilken som får ens mage att gå holabadoula när man ser h*n, eller att en annars så bleka fejs plötsligt skulle bli illrött så fort personen var inom ens synfällt.
Det jag ville få sagt var att om jag hade en pojkvän och han fann någon han kände större förälskelse eller vad man nu skulle kalla det, till, skulle jag hellre se att han bröt förhållandet och var ärlig, än att jag skulle sitta där 5 år senare och gråta till varför han hållt på som han gjort. För skulle jag få reda på att han redan varit en otrogen jävel, ja då skulle hans framtidsplaner på att någon gång bli pappa gå i stöpet kan jag lova er, jäklar vad han skulle ligga risigt till ;-)
När det kom ut i media att golfproffset Tiger Woods haft ett x-antal (är det någon som orkar hålla koll?) älskarinnor så började jag tänka mycket på det här med otroheten, var går gränsen egentligen? Ja, Tiger var ju självklart en liten patetisk idiot som inte förtjänar kärlek från varken Elin eller någon annan om man ska bete sig som han. Ursäkta mitt grova ordspråk här men, ja.
Jag tycker otrohet är bland det värsta som en människa kan göra mot den man älskar. Det jag ville komma till i detta inlägg är, när går gränsen för otrohet?
Jag personligen har en åsikt om att det är en väldig skillnad i att vara otrogen och lämna sin flickvän/fru - pojkvän/man för en annan kvinna/man.
Ta som ett exempel ett par som varit gifta i 5 år. Mannen/kvinnan tror att den respektive är ens stora kärlek i livet, tills h*n träffar den här mannen/kvinnan och inser, att den h*n lever med inte är ens stora kärlek, att kärleken till den här personen som nu h*n träffat är större.
Om då kvinnan eller mannen skulle vilja lämna äktenskapet för den här personen kan inte jag se något fel i det, så länge (!) inte kvinnan eller mannen haft en så kallad "affär" innan! Men skulle mannen eller kvinnan (vem säger att en kvinna inte kan göra detsamma?) begära skiljsmässa eller lämna personen i fråga kan jag på ett sätt tycka det är okej. Visst det är tragiskt, det säger jag inte att det inte är, men samtidigt, vill man leva resten av sitt liv med en person som man vet att känslorna inte är desamma hos? Vill man lura sin älskade att kärleken till h*n är större än till någon annan?
Vem vet, kanske är det bara jag som har en weard syn på äktenskapet. Men jag menar absolut, absolut inte att jag tycker det är okej att man håller på att strular runt innan man tar det här beslutet. Eller att man strular runt och försöker dölja det. No no! Man kan inte äta kakan och ha den kvar, eller vad det nu är man säger. Och ja, det här har egentligen ingenting med Tiger Woods och Elin Woods äktenskap att göra, bara att just detta ploppade upp i huvudet på mig när man såg rubrik på rubrik och tanken slog mig "vad gör man om personen man dyrkar inte längre gör detsamma?"
Man kan trots allt inte styra över sina känslor. Hur gärna man än vill kan man inte bestämma vem eller vilken som får ens mage att gå holabadoula när man ser h*n, eller att en annars så bleka fejs plötsligt skulle bli illrött så fort personen var inom ens synfällt.
Det jag ville få sagt var att om jag hade en pojkvän och han fann någon han kände större förälskelse eller vad man nu skulle kalla det, till, skulle jag hellre se att han bröt förhållandet och var ärlig, än att jag skulle sitta där 5 år senare och gråta till varför han hållt på som han gjort. För skulle jag få reda på att han redan varit en otrogen jävel, ja då skulle hans framtidsplaner på att någon gång bli pappa gå i stöpet kan jag lova er, jäklar vad han skulle ligga risigt till ;-)
Kommentarer
lina säger:
aha okej :-)
tack för tipset!