Klockan blev halv tre och han lyckades somna, min älskade Lillebror. Älskade älskade Lillebror. Så mycket han betyder. Han gör ingenting speciellt, han gör allt en 4-åring gör. Gnäller, trotsar, leker och busar. Han är som alla andra, men samtidigt är han så speciell. Han fyller bröstet mitt av kärlek, han betyder så mycket.

Igår var han sjuk. Eller ja, biverkningarna efter hans andra fluensan-sprutan kom. Han skakade, jag tror inte jag misstar mig när jag säger att han hade säkert lite feber. Han ville sova hos mig. Det är inte vanligt. Mathilda brukar vara populärast. Till mig kommer han om han är hungrig, behöver gå på toa osv, jag är "mamman" av mig och Mathilda. Men igår ville han sova hos mig, trots att han var sjuk.

Så där låg han, huttrandes och skakandes och försökte sova. Han bad mig sjunga. Jag sjöng, inte vackert men jag sjöng. Emil-låtar, sånger från Tunisien och tillslut somnade han, med armen runt halsen.

Tårarna rann. Älskade älskade Lillebror♥