Dock finns det ett undantag när det gäller Tunisien!
Ja igår kväll kom vi hem från farmor, efter en massa krångel. Hade knappt sovit någonting natten innan och var upp tidigt, igång hela dagen innan tåget gick klockan fem på eftermiddagen. Trodde Anton skulle vara trött och sova största delen av resan men ack så fel man kan ha!
¨
Självklart när det gäller mig måste ju bara någonting gå fel, eller hur? Och ja självklart gjorde det de!
Innan min faster skjutsade in mig och Lillebror till Östersund så påpekade hon och frågade flera gånger om jag hade biljett, telefon och plånbok med mig, och var gång suckade jag och svarade "Ja ja ja!" Jag var till 99,9% säker att sakerna låg där jag packat ner dem.

Så när vi satt på tåget ner mot Uppsala så blev Lillebror hungrig och vi skulle begå oss mot bistron för att hitta något ätbart åt han, öppnade väskan och skulle ta fram plånboken men fanns det någon? Nej! Efter att ha tömt väskan och letat igenom alla tänkbara ställen åtminstonde 5 gånger så gav jag upp och ringde mamma min som fick ringa farmor som i sin tur fick gå ut till sin bil och leta efter plånboken.

Först hittade inte hon den heller men efter mycket nogrant letande så fann hon den, och boven i dramat har troligtvis varit...Lillebror!

Skönt var det att plånboken var funnen men en hungrig Lillebror fanns ju fortfarande, och visst vi hade både frukt fika och lite godis med oss men ja, en 4 åring behöver mat! Och då fanns det en underbar ängel som satt bredvid oss som erbjöd sig att låna ut pengar.

Anton fick sin mat, Lasange och jag fick berömmelse över hur duktig jag varit att tagit hand om honom. Pengar och ett stort ska imorgon postas till denna ängel från Gävle som räddade mig från en gnällig Lillebror resten av resan!