På ena sidan av huset, mot gärsgården (stavning?) har vi en hallonhäck som varje sommar ger oss perfekta saftiga hallon. Jag är så glad att jag bor just där jag bor, och inte i en större ort. Jag kan inte beskriva känslan av att kunna smyga runt i häcken med Anton på släp, känna hur solen strålar värmer ens rygg, höra hur kyrkklockorna ringer, och heja på grannen som klipper gräs.

Jag kommer ihåg när vi steg ur bussen i Stockholm, samma dag som examen, och fick syn på allt folk som rusade förbi i sina vardagliga saker och jag fick riktig panik! Jag som bott hela mitt liv som jag bott skulle aldrig kunna byta ut det!

Jag menar inte att det är "fel" ställe att bo på om man säger så, men jag personligen, skulle aldrig klara av det!